Boutredning efter dödsfall
Boutredning
Boutredning är ett sammanfattande ord för hela den process för att avveckla ett dödsbo vilket innefattar Förvaltning av dödsbo, Bouppteckning och Arvskifte.
Förvaltning av dödsboet
Vad får göras före bouppteckningen? Någon, oftast den som känner boet bäst, efterlevande make, sambo eller barn är skyldiga att ta itu med sådant som måste göras omgående. T.ex. ta hand om post, husdjur, betala räkningar, se om fastighet osv. Den som tar det ansvaret kallas bovårdare. Det är som regel bovårdaren som senare blir bouppgivare i samband med bouppteckningen.
Bouppteckning
Bouppteckningen skall göras inom tre månader efter dödsfallet och lämnas till Skatteverket för registrering inom ytterligare en månad. Om det finns skäl att dröja med bouppteckningen kan man ansöka om anstånd. Det skall göras skriftligen till Skatteverket inom tre månader från dödsfallet. Om tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnaderna och det inte finns någon fastighet bland tillgångarna räcker det med en enklare form av bouppteckning, nämligen en dödsboanmälan. Den görs av kommunens socialförvaltning efter ansökan av delägare i dödsboet och den skall göras inom två månader. Av bouppteckningen skall bl.a. framgå vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar samt vilka tillgångar och skulder som fanns den dag personen avled. Den registrerade bouppteckningen fungerar som id-handling för dödsboet och ligger bl.a. till grund för avslut av bankkonton och försäljning av tillgångar i dödsboet. Om dödsboet består av mer än en delägare krävs fullmakt från samtliga delägare för att en av delägarna skall kunna avsluta ett bankkonto eller sälja en fastighet. När dödsboet består av mer än en delägare görs som regel ett arvskifte.
Hur går bouppteckningen till? Bovårdaren är ansvarig för att en bouppteckning görs inom före skriven tid och att den lämnas till Skatteverket för registrering. Dödsbodelägarna och i förekommande fall efterarvingar skall kallas till förrättningen och kallelse skall ske i god tid, minst två veckor innan. Det finns inget krav på att samtliga dödsbodelägare och efterarvingar måste närvara vid en bouppteckning men alla skall ha fått en kallelse med uppgift om dag, tid och plats för förrättningen. Man kan låta sig företrädas av annan genom fullmakt. Som framgår av tidigare text är det oftast bovårdaren som är bouppgivare och den som på heder och samvete skall uppge vilka tillgångar och skulder som finns i boet. Två förrättningsmän eller som det också heter, godemän, skall intyga att tillgångarna antecknas och värderas på ett korrekt sätt. När bouppteckningshandlingen är sammanställd och klar undertecknas den av bouppgivaren och förrättningsmännen innan den, tillsammans med eventuella bilagor, lämnas in för registrering.
Vem får göra bouppteckningen? Det finns inget som reglerar vem som får göra en bouppteckning annat än att dödsbodelägare och efterarvingar inte får göra den själv. Den som har tillräckliga kunskaper i familjerätt kan upprätta den. Det är viktigt att man vet konsekvenserna av sitt handlande när man upprättar en bouppteckning.
Vilka är dödsbodelägare? I Ärvdabalken framgår hur arvsrätten är fördelad.
Arvskifte
Bodelning och arvskifte. När dödsboet består av en make eller sambo och barn, skall som regel en bodelning göras innan ett arvskifte kan verkställas. En make har enligt grundregeln rätt till hälften av det gemensamma giftorättsgodset. Den andra hälften är den avlidnes kvarlåtenskap som skall fördelas mellan dennes arvingar. Om makarna enbart har gemensamma barn så ärver den efterlevande maken den avlidna med så kallad fri förfoganderätt. Skulle däremot den avlidna ha barn i ett tidigare förhållande så har de rätt att få ut sin del av arvet omgående. Det finns dock ett par regler för att skydda efterlevande make när det finns särkullbarn. En av dessa är basbeloppsregeln. Den innebär, att efterlevande make har rätt, att ur boet, tillsammans med det egna giftorättsgodset samt eventuellt egen enskild egendom, få behålla egendom motsvarande fyra gånger gällande basbelopp. En annan skyddsregel är Äktenskapsbalken 12:2, den efterlevande kan begära att var och en behåller hela eller delar av sitt giftorättsgods. Det innebär att efterlevande make behåller det han/hon äger och det som den avlidne lämnar efter sig utgör hans/hennes kvarlåtenskap. På det sättet kan efterlevande make få behålla annan andel än hälften av tillgångarna i boet. Det här kan bli aktuellt om exempelvis den avlidne testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap. Det kan också vara viktigt att beakta om det finns särkullbarn och om giftorättsgodset är ojämnt fördelat mellan makarna.
Sambor har ingen arvsrätt efter varandra. För att en sambo skall bli dödsbodelägare måste han/hon begära bodelning, senast i samband med bouppteckningen. Den efterlevande sambon har då rätt att genom bodelning erhålla hälften av den gemensamma bostaden och bohaget som är anskaffat för gemensamt bruk. Innan någon fördelning kan göras skall den avlidnes skulder avräknas. Det finns en skyddsregel även för sambor, den s.k. lilla basbeloppsregeln. Den efterlevande sambon har genom bodelning rätt, att ur de gemensamma tillgångarna erhålla egendom upp till två gånger gällande prisbasbelopp, om bodelningsegendomen räcker till det. Det är bara efterlevande sambo som kan begära bodelning inte den avlidnes arvingar.
Bodelning och arvskifte görs ofta i en och samma handling som skall undertecknas av make/sambo och arvingar.
Arvskifte. När det finns mer än en delägare i ett dödsbo skall ett arvskifte göras, men först skall alla dödsboets skulder betalas och ev. legat skiftas ut. Om det finns en make/maka eller sambo skall en bodelning göras först. Se ovan. Därefter fördelas behållningen mellan arvtagarna. Ett arvskifte skall godkännas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare för att kunna verkställas. Om delägarna inte är överens om hur arvet skall fördelas kan man hos tingsrätten begära att en skiftesman tillsätts som gör arvskiftet. Arvskiftet kommer sedan tillsammans med bouppteckningen att ligga till grund för avslut av bankkonton, försäljning av värdepapper och eventuell ansökan om lagfart för fastighet. Det finns ingen tidsgräns hur länge ett dödsbo får vara oskiftat utom när det ingår en lantbruksfastighet i dödsboet. En sådan fastighet får inte ägas av ett dödsbo mer än fyra år efter det år dödsfallet inträffade. Om fastigheten inte skiftas ut inom föreskriven tid måste en företrädare för fastigheten utses. I de fall omyndig person är delägare i ett dödsbo skall arvskiftet godkännas av Överförmyndarnämnden som är tillsynsmyndighet för förmyndare och gode män.
Enskild egendom. Ibland förekommer det enskild egendom. Det kan vara tillgångar som en make har ärvt eller fått i gåva med föreskrift att det skall vara dennes enskilda egendom eller egendom som makarna i ett äktenskapsförord bestämt skall vara enskild egendom. Den typen av egendom ingår inte i bodelningen vid dödsfall. Den kommer däremot att antecknas i bouppteckningen med angivande att det är enskild egendom