0470-185 40, jour dygnet runt

Juridiska frågor

Oavsett om du är gift, sammanboende, singel eller lever i partnerskap berörs du av juridiska frågor. Vår auktoriserade boutredare  hjälper dig med den viktiga vardagsjuridiken, var i livet du än befinner dig.

Hör gärna av dig till oss per telefon, e-post eller besök oss på vårt kontor om du har övriga funderingar eller behöver mer information om någonting.

I. Juridik mitt i livet

Samboavtal

För sammanboende, eller sambo, gäller andra regler än för de som är gifta. Reglerna som rör sambor finns i sambolagen. Sambolagen behandlar endast bostad och bohag anskaffat för gemensamt bruk. Övriga tillgångar som till exempel bil, båt, fritidshus, och bankmedel berörs inte av dessa regler. Var och en rår över sina tillgångar och vid separation eller dödsfall behåller var och en sina tillgångar och skulder. Sambor ärver inte varandra enligt lag. För att sambor skall ärva varandra måste man skriva ett testamente. Detta gäller även sambor med gemensamma barn.

Genom ett samboavtal kan parterna avtala bort sambolagens regler.

Vi på Bladhs Bouppteckningsbyrå kan hjälpa till med upprättande av dessa handlingar.

Äktenskapsförord

I ett äktenskap äger och bestämmer makarna var för sig över sin egendom även om egendomen ingår i den så kallade giftorätten. Om man vill göra egendomen helt eller delvis till enskild gör man det genom ett äktenskapsförord. Det är ett avtal mellan makar där man bestämmer om viss del eller all egendom som man äger eller kommer att äga skall vara vars och en enskilda. Ett äktenskapsförord skall upprättas skriftligt och kan göras både innan man gifter sig och under äktenskapet.

Hos oss kan du få hjälp med att upprätta ett äktenskapsförord av vår auktoriserade boutredare.

Äktenskapsförord registreras hos Skatteverket.

Bodelning under äktenskap

När makar vill ändra på ett ägarförhallande, av exempelvis en fastighet, kan det ske genom att de gör en bodelning under äktenskap. Anmälan om bodelning skall först göras till Skatteverket för att bli giltig. Därefter upprättas bodelningen, som bland annat kan ligga till grund för en lagfart.

Partnerskap

För registrerat partnerskap gäller samma lagstiftning som för äktenskap.

Testamente

Den som vill ändra arvsordningen kan upprätta ett testamente. Alla har rätt att själv bestämma vem eller vilka som skall ärva. Det är endast bröstarvingar som kan kräva att få sin lagliga rätt till arv genom laglotten. Följande exempel får illustrera hur laglotten räknas fram.

Exempel; Agaton avlider och efterlämnar sonen Boris. Agaton har skrivit ett testamente till förmån för Huskatternas förening. Hans förmögenhet uppgår till 500 000 kr. Om testamentet inte hade funnits hade arvet på 500 000 kr gått till Boris. Nu har Agaton bestämt att Huskatternas Förening skall få alltsammans. Boris kan då kräva att få ut sin laglott, d.v.s. hälften av arvet. Resultatet blir att Huskatternas förening och Boris får dela på 500 000 kr och får därmed 250 000 kr var.

För att Boris skall få ut sin laglott måste han skriftligen begära det. Lämpligen görs det direkt på den testamentkopia som Boris skall erhålla innan eller i samband med bouppteckningen. Där skriver han ”jag godkänner detta testamente med förbehåll för min laglott”. Om han inte gör det utan bara undertecknar att han tagit del av testamentet eller godkänner det som det är kan han gå miste om sin lagliga rätt. Anspråket om att få ut sin laglott måste Boris göra inom sex månader efter det att han tagit del av testamentet.

För att ett testamente skall vara giltigt skall det uppfylla vissa formkrav.

Gåvobrev

Om man vill ge bort något i gåva upprättar man ett gåvobrev. Detta fungerar som ett bevis för gåvan och anger eventuella förbehåll med gåvan t ex om den inte skall ses som ett förskott på arv eller om det skall vara mottagarens enskilda egendom. För att en gåva ska vara giltig måste den vara överlämnad (traderad). För att en gåva inte ska betraktas som köp gäller vissa regler. Det är därför viktigt att ett gåvobrev upprättas på ett riktigt sätt.

II. Livsarkivet – dina önskemål

Livsarkivet

Livsarkivet är ett dokument som har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att samla relevant information om dig som kan bli till stor nytta för anhöriga och/eller vårdpersonal om du i livet hamnar i ett tillstånd då du inte längre kan uttrycka din vilja, t ex efter en kraftig stroke eller vid demens. Det andra syftet är att samla de önskemål du har kring din egen begravning, samt information som kan vara till stöd vid den boutredning som enligt svensk lag ska göras efter ett dödsfall.

Du kan välja att fylla i vissa delar av dokumentet som du tycker är särskilt viktiga, eller Livsarkivet i dess helhet.

Det går att fylla i Livsarkivet digitalt på livsarkivet.se eller i ett pappersdokument som du kan hämta hos oss på Norrgatan 17.

Livsarkivet

Förvaring av Livsarkivet

När Livsarkivet är ifyllt är det också viktigt att det förvaras på en plats så det hittas den dagen det behövs. Du kan spara ditt Livsarkiv digitalt eller lämna in en papperskopia till oss för kostnadsfri förvaring och bevakning. Livsarkiven bevakas med hjälp av fortlöpande scanning mot Folkbokföringen. Det innebär i praktiken att om du har fyllt i ett Livsarkiv och vi bevakar det åt dig kommer vi den dag du avlider att få ett meddelande om det finns dokument som ska komma dina anhöriga tillhanda. Då kan du vara trygg att dina önskemål kommer fram.

Plånbokskort för Livsarkivet

Berätta gärna för dina anhöriga att du har fyllt i ett Livsarkiv och var du förvarar det – särskilt viktigt är detta om du väljer att fylla i ett pappersdokument som du endast förvarar hemma. Genom att fylla i ett särskilt kort och förvara i din plånbok upplyser du också anhöriga och sjukvården om att det finns ett i fyllt Livsarkiv och var detta förvaras. Ladda ner plånbokskortet.

III. Dokumentbevakning

Bevaka dina viktiga dokument

Via vår tjänst dokumentbevakning bevakar vi på ditt uppdrag de dokument du önskar. När du avlider ser vi till att dina dokument kommer fram som de ska.

IV. Boutredning efter dödsfall

Boutredning

Boutredning är ett sammanfattande ord för hela den process för att avveckla ett dödsbo vilket innefattar Förvaltning av dödsbo, Bouppteckning och Arvskifte.

Förvaltning av dödsboet

Vad får göras före bouppteckningen? Någon, oftast den som känner boet bäst, efterlevande make, sambo eller barn är skyldiga att ta itu med sådant som måste göras omgående. T.ex. ta hand om post, husdjur, betala räkningar, se om fastighet osv. Den som tar det ansvaret kallas bovårdare. Det är som regel bovårdaren som senare blir bouppgivare i samband med bouppteckningen.

Bouppteckning

Bouppteckningen skall göras inom tre månader efter dödsfallet och lämnas till Skatteverket för registrering inom ytterligare en månad. Om det finns skäl att dröja med bouppteckningen kan man ansöka om anstånd. Det skall göras skriftligen till Skatteverket inom tre månader från dödsfallet. Om tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnaderna och det inte finns någon fastighet bland tillgångarna räcker det med en enklare form av bouppteckning, nämligen en dödsboanmälan. Den görs av kommunens socialförvaltning efter ansökan av delägare i dödsboet och den skall göras inom två månader. Av bouppteckningen skall bl.a. framgå vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar samt vilka tillgångar och skulder som fanns den dag personen avled. Den registrerade bouppteckningen fungerar som id-handling för dödsboet och ligger bl.a. till grund för avslut av bankkonton och försäljning av tillgångar i dödsboet. Om dödsboet består av mer än en delägare krävs fullmakt från samtliga delägare för att en av delägarna skall kunna avsluta ett bankkonto eller sälja en fastighet. När dödsboet består av mer än en delägare görs som regel ett arvskifte.

Hur går bouppteckningen till? Bovårdaren är ansvarig för att en bouppteckning görs inom före skriven tid och att den lämnas till Skatteverket för registrering. Dödsbodelägarna och i förekommande fall efterarvingar skall kallas till förrättningen och kallelse skall ske i god tid, minst två veckor innan. Det finns inget krav på att samtliga dödsbodelägare och efterarvingar måste närvara vid en bouppteckning men alla skall ha fått en kallelse med uppgift om dag, tid och plats för förrättningen. Man kan låta sig företrädas av annan genom fullmakt. Som framgår av tidigare text är det oftast bovårdaren som är bouppgivare och den som på heder och samvete skall uppge vilka tillgångar och skulder som finns i boet. Två förrättningsmän eller som det också heter, godemän, skall intyga att tillgångarna antecknas och värderas på ett korrekt sätt. När bouppteckningshandlingen är sammanställd och klar undertecknas den av bouppgivaren och förrättningsmännen innan den, tillsammans med eventuella bilagor, lämnas in för registrering.

Vem får göra bouppteckningen? Det finns inget som reglerar vem som får göra en bouppteckning annat än att dödsbodelägare och efterarvingar inte får göra den själv. Den som har tillräckliga kunskaper i familjerätt kan upprätta den. Det är viktigt att man vet konsekvenserna av sitt handlande när man upprättar en bouppteckning.

Vilka är dödsbodelägare? I Ärvdabalken framgår hur arvsrätten är fördelad. Det finns tre arvsklasser och så länge det finns någon i den första arvsklassen går inte arvet vidare till nästa arvsklass. Om det saknas arvingar i första arvsklassen går arvet vidare till arvsklass två men inte till arvsklass tre så länge det finns någon arvsberättigad i klass två, osv.

Arvsklass 1: Bröstarvingar, dvs. barn

Om ett barn är avlidet före föräldern går arvet vidare till dennes barn. OBS! Om barnen är gemensamma med efterlevande make/maka så ärver efterlevande make/maka de gemensamma barnens andel med fri förfoganderätt. Barnen blir i dessa fall efterarvingar. Om däremot barnet inte är gemensamt med efterlevande make/maka, ett särkullbarn, så ärver barnet direkt sin avlidne förälder.

Arvsklass 2: Föräldrar och syskon

Om det saknas make och barn går arvet till föräldrarna till den avlidne. Om en eller båda föräldrarna är avlidna går arvet vidare till deras barn, dvs. syskon till den avlidne. Om syskon är avlidet går deras del av arvet vidare till deras barn, dvs. syskonbarn osv. Om den avlidne var gift ärver efterlevande make/maka i första hand medan föräldrar/syskon blir efterarvingar.

Arvsklass 3: Mor- och farföräldrar

Om den avlidne saknade make, barn och föräldrar/syskon går arvet till mor- och farföräldrarna eller deras barn, dvs. mostrar, morbröder, fastrar och farbröder men inte till kusiner. Enligt Ärvdabalken har kusiner ingen arvsrätt. Om det inte finns några arvingar enligt lag går arvet till Allmänna Arvsfonden. Om den avlidne var gift eller levde i registrerat partnerskap ärver som regel efterlevande make/maka före alla andra. Det är bara särkullbarn, dvs. barn till den avlidne, men inte gemensamma med efterlevande make/maka, som har rätt att få sitt arv direkt när föräldern avlider. Det innebär att efterlevande make/maka får både sin giftorättsandel och arv efter den avlidne maken. Giftorätten är hälften av makarnas tillgångar minus respektive makes skulder.

Sambor

Sambor ärver inte varandra enligt lag. I sambolagen regleras hur ett bo kan delas när ett samboförhållande upphör p.g.a. dödsfall. Bostad och bohag införskaffat under sambotiden och för gemensamt bruk är det enda som kan delas mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar. För att en sambo skall bli dödsbodelägare, och därmed ha rätt till egendom enligt sambolagen, måste sambon begära bodelning senast i samband med bouppteckningen. Det är bara efterlevande sambo som kan begära bodelning, inte den avlidnes arvingar. Att bostad och bohag delas är en s.k. bodelningsregel och inte en arvsregel. Det bör noteras att fritidshus, bil, båt m.m. inte räknas som gemensam egendom enligt sambolagen. Den egendomen tillhör den som är registrerad ägare. För att göra sambo till arvtagare krävs ett testamente till sambons fördel. Ett testamente ger ändå inte samma skydd som ett äktenskap. Barn till den avlidne, även barn som är gemensamma med sambon, kan begära jämkning av testamentet och få ut sin laglott. I samband med bouppteckning skall alltid alla dödsbodelägare och ev. efterarvingar kallas till förrättningen, även om de inte får någon del av arvet förrän båda makarna är avlidna. De benämns som ”efterarvingar” i bouppteckningen. Omyndig (t.ex. minderårig) företräds vid bouppteckning av förmyndare, oftast en förälder. Om barn och förälder är delägare i samma dödsbo skall Överförmyndarnämnden utse en god man som företräder barnet vid bouppteckning och arvskifte.

 

Arvskifte

Bodelning och arvskifte. När dödsboet består av en make eller sambo och barn, skall som regel en bodelning göras innan ett arvskifte kan verkställas. En make har enligt grundregeln rätt till hälften av det gemensamma giftorättsgodset. Den andra hälften är den avlidnes kvarlåtenskap som skall fördelas mellan dennes arvingar. Om makarna enbart har gemensamma barn så ärver den efterlevande maken den avlidna med så kallad fri förfoganderätt. Skulle däremot den avlidna ha barn i ett tidigare förhållande så har de rätt att få ut sin del av arvet omgående. Det finns dock ett par regler för att skydda efterlevande make när det finns särkullbarn. En av dessa är basbeloppsregeln. Den innebär, att efterlevande make har rätt, att ur boet, tillsammans med det egna giftorättsgodset samt eventuellt egen enskild egendom, få behålla egendom motsvarande fyra gånger gällande basbelopp. En annan skyddsregel är Äktenskapsbalken 12:2, den efterlevande kan begära att var och en behåller hela eller delar av sitt giftorättsgods. Det innebär att efterlevande make behåller det han/hon äger och det som den avlidne lämnar efter sig utgör hans/hennes kvarlåtenskap. På det sättet kan efter levande make få behålla annan andel än hälften av tillgångarna i boet. Det här kan bli aktuellt om exempelvis den avlidne testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap. Det kan också vara viktigt att beakta om det finns särkullbarn och om giftorättsgodset är ojämnt fördelat mellan makarna.

Sambor har ingen arvsrätt efter varandra. För att en sambo skall bli dödsbodelägare måste han/hon begära bodelning, senast i samband med bouppteckningen. Den efterlevande sambon har då rätt att genom bodelning erhålla hälften av den gemensamma bostaden och bohaget som är anskaffat för gemensamt bruk. Innan någon fördelning kan göras skall den avlidnes skulder avräknas. Det finns en skyddsregel även för sambor, den s.k. lilla basbeloppsregeln. Den efterlevande sambon har genom bodelning rätt, att ur de gemensamma tillgångarna erhålla egendom upp till två gånger gällande prisbasbelopp, om bodelningsegendomen räcker till det. Det är bara efterlevande sambo som kan begära bodelning inte den avlidnes arvingar.

Bodelning och arvskifte görs ofta i en och samma handling som skall undertecknas av make/sambo och arvingar.

Arvskifte. När det finns mer än en delägare i ett dödsbo skall ett arvskifte göras, men först skall alla dödsboets skulder betalas och ev. legat skiftas ut. Om det finns en make/maka eller sambo skall en bodelning göras först. Se ovan. Därefter fördelas behållningen mellan arvtagarna. Ett arvskifte skall godkännas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare för att kunna verkställas. Om delägarna inte är överens om hur arvet skall fördelas kan man hos tingsrätten begära att en skiftesman tillsätts som gör arvskiftet. Arvskiftet kommer sedan tillsammans med bouppteckningen att ligga till grund för avslut av bankkonton, försäljning av värdepapper och eventuell ansökan om lagfart för fastighet. Det finns ingen tidsgräns hur länge ett dödsbo får vara oskiftat utom när det ingår en lantbruksfastighet i dödsboet. En sådan fastighet får inte ägas av ett dödsbo mer än fyra år efter det år dödsfallet inträffade. Om fastigheten inte skiftas ut inom föreskriven tid måste en företrädare för fastigheten utses. I de fall omyndig person är delägare i ett dödsbo skall arvskiftet godkännas av Överförmyndarnämnden som är tillsynsmyndighet för förmyndare och gode män.

Enskild egendom. Ibland förekommer det enskild egendom. Det kan vara tillgångar som en make har ärvt eller fått i gåva med föreskrift att det skall vara dennes enskilda egendom eller egendom som makarna i ett äktenskapsförord bestämt skall vara enskild egendom. Den typen av egendom ingår inte i bodelningen vid dödsfall. Den kommer däremot att antecknas i bouppteckningen med angivande att det är enskild egendom.

V. Försäkringsinventering och nedstängning av sociala medier

 

Försäkringsinventering

Många av oss omfattas av försäkringar som kan vara aktuella med anledning av ett dödsfall. Tyvärr betalas försäkrings­pengar inte alltid ut per automatik, utan det krävs att någon gör anspråk på dem. Vi hjälper dig att göra en försäkringsinventering för dödsboet, så att du kan vara säker på att alla försäkringspengar faller ut som planerat.

I de fall Bladhs har hand om boutredningen efter ett dödsfall ingår en försäkringsinventering till ett rabatterat pris. Det finns även möjlighet att göra en kombinerad försäkringsinventering för den avlidne och dig som efterlevande.

Vi kan också hjälpa dig att göra en försäkringsinventering för dig själv, så att du får en fullständig bild av ditt försäkringsinnehav medan du är i livet.

Nedstängning av sociala medier

Många av oss lever en stor del av våra liv på sociala medier av olika slag. Vid ett dödsfall låter en del den avlidnes konton ligga kvar, men en del vill gärna att dessa avslutas. Detta är inte alltid så enkelt att göra som efterlevande om man inte har lösenord, med mera.

Vi kan hjälpa dig att stänga ner konton på olika sociala medier som du inte längre vill ska vara aktiva.

VI. Prislista för vanligen förekommande juridiska tjänster

 

Priserna gäller för byråns vanligen förekommande juridiska tjänster. Vi debiterar den tid som krävs i varje ärende. Eftersom varje ärende ser olika ut tar de olika lång tid och det är därför svårt att på förhand beräkna den exakta kostnaden.

Verkar det krångligt?

Vi hjälper gärna till!